Om Skid-O
Orientering med skidor där man har ett stort nät av skidspår med olika spårkvalitet. Relativt enkel orientering men farten, olika spårkvalitet och att man ska åka skidor samtidigt gör det utmanande och intensivt.
Kartan
Kartan för skidorientering är i grunden samma som orienteringskartan men med skidspårens snabbhet/kvalitet utmärkt med gröna heldragna, streckade eller prickade linjer.
Utrustning
Skidor
Idag åker de flesta uteslutande på skateskidor, även om det finns tävlande som ibland använder lite fästvalla för att bättre kunna ta sig uppför i smalspår. När man ska välja skidor för skidorientering måste man ta hänsyn till att spåren ofta är mjuka och smala. Idag använder alla samma typ av skidor som de som används i längdskidåkning. Skidorienterarna använder skidorna av samma längd som sin egen kroppslängd eller några centimeter kortare.
Stavar
Under de flesta tävlingar är spårsystemet en blandning mellan smalspår och bredspår. Det är oftast en större andel smalspår. Smalspåren är oftast 0,8-1,0 m breda, vilket gör att man inte kan använda sin benstyrka fullt ut och överkroppen måste ta en större arbetsbörda jämfört med längdskidåkning, särskilt i uppförsbackar. Det är därför mycket viktigt att ha stavar som är av rätt längd för att få full effekt av överkroppsarbetet. Den optimala stavlängden för skidorientering är mycket personlig och det varierar mycket beroende på personens styrka, storlek och teknik. För de flesta är det för svårt att forcera de brantare uppförsbackarna med den stavlängd som man använder på skate i längdskidåkning. Den längd som man inom längdskidåkning rekommenderar för fristil är 0,90-0,91 av kroppslängden, vilket för de flesta är för långt för skidorientering. Som en riktlinje använder man stavar som är 20-25 cm kortare eller ännu kortare än sin egen kroppslängd, men detta måste provas ut av den enskilde åkaren.
Kartställ
För att kunna läsa kartan medan man åker använder alla skidorienterare idag ett kartställ som man fäster på magen.
Distanser
Tävlingsidrotten skidorientering bedrivs på flera olika distanser och i flera olika former. Individuellt tävlas det på fyra olika distanser. De individuella distanserna genomförs som regel med individuell start, med 1-3 minuters startmellanrum. Även masstart förekommer, företrädesvis på medel- eller långdistans.
Ultralångdistans
Finns endast på världscupen, brukar vara sista världscuploppet för säsongen.
Långdistans
Den ursprungliga tävlingsdistansen, För herrseniorer handlar det om banlängder på 20-25 kilometer, beroende på hur terrängen ser ut. Ett riktmärke är att segrartiden ska vara runt 1.40. För damseniorer blir distansen 15-18 kilometer, med avsikten att segrartiden ska hamna runt 1.20.
Medeldistans
Segrartider runt 40-45 minuter för både herrseniorer och damseniorer, vilket betyder att herrarna har 8-10 kilometer och damerna 7-9 kilometer.
Sprint
10-15 minuters segrartid för både herr- och damseniorer
Stafett
Kan arrangeras med olika antal sträckor. På mästerskapsnivå är det i VM och EM tre sträckor för både herrar och damer , medan det i SM är 2-mannastafett med fyra sträckor (2 sträckor per deltagare).
Mixstafett
En sprintstafett som arrangeras främst på världscup, EM och VM. Vanligtvis är det sex sträckor 6-8 min långa vardera.
