Orientering- att läsa och förstå kartan, som är en förminskad och förenklad bild av verkligheten. Orientering är en fascinerande idrott, där man använder karta och kompass för att snabbt hitta vägen mellan olika kontrollpunkter i terrängen. Dessa punkter är i terrängen markerade med en orange-vit nylonskärm och på kartan med en röd eller lila cirkel. Eller som i Hittauts fall, kallas kontroller för checkpoints och det kan vara en stolpe/plastskylt som är märkt med Hittautdekal och bokstavskod.
I orienteringsskolan del 1 ska vi lära oss om Orienteringsskartan, karttecken, kartskala, passa kartan och kompassen.
📍 Orienteringskartan
Är specifikt framtagen för att användas inom orientering och uppfyller särskilda regler för hur kartan ska se ut. Denna uppsättning regler kring kartans innehåll kallas kartnorm och är internationell.
📍 Teckenförklaring karttecken: Kartan är uppbyggd av olika karttecken och färger som symboliserar olika föremål och ytor i terrängen.
📍 Kartskala: Det finns kartor i olika skalor. Skalan visar hur mycket kartan är förminskad i förhållande till verkligheten. På Hittautkartor, orienteringstävlingar och motionsarrangemang används ofta skala 1:10 000. En enkel tumregel är att stryka de två sista siffrorna i skalan för att få veta hur många meter en centimeter på kartan är i verkligheten. 1 cm på kartan är således 100 m i verkligheten.
📍 Passa kartan: Genom att passa kartan med verkligheten blir den mycket lättare att läsa och översätta mot terrängen. Att passa kartan innebär att kartans norr (ovankant) ligger i linje med kompassnålens norr (den röda änden). Har du inte någon kompass går det att passa kartan mot terrängen ändå. Tänk dig att kartan är en pusselbit som bara passar in i terrängen på ett sätt.
Försök att hålla kartan passad hela tiden. Det innebär att du när du byter riktning, till exempel om stigen du följer svänger, måste ta ett nytt grepp om kartan.
📍 Kompassen:
Inom orienteringsidrotten används främst två typer av kompasser och det är tumkompass och linjalkompass, även kallad “plankan”. De fungerar på samma sätt och det är mest en smaksak vilken man väljer. Många föredrar tumkompassen som anses lite enklare och smidigare att använda, som man sätter på tummen.
Så tar du ut en kompassriktning:
1. Håll kompassen på kartan så att spetsen kommer på den plats där du befinner dig. Låt riktningspilen peka mot den plats dit du ska. Kompassen ska hållas plant, som om den ligger på ett bord, för att nålen ska kunna peka stabilt mot norr.
- Håll kompass och karta så att riktningspilen pekar rakt fram framför dig.
- Vrid dig nu – hela kroppen – tills kartans och kompassens norr stämmer överens. Nu har du ditt ”mål” rakt fram. Lyft blicken och ta sikte på ett träd eller annat markant objekt i rätt riktning. Ta dig dit och ta därefter sikte mot ett nytt föremål.