⇦ Tillbaka
Hur lär man sig orientera? Hur blir man en bättre orienterare? Vad behöver man veta om orientering?
VILL DU KOMMA IGÅNG OCH LÄRA DIG HUR MAN ORIENTERAR?
Nedan följer betydelsefulla delar och grundverktyg för att utöva orientering som idrott eller friluftsaktivitet. Läs igenom och om du sedan behöver hjälp med att komma igång rekommenderas du att kontakta närmaste orienteringsförening. I Sverige finns det 560 föreningar som erbjuder nybörjarkurser för barn, ungdomar och vuxna.
Du hittar din närmsta förening och/eller kurs via vår sida Hitta orientering.
Orienteringen består av fem grundmoment
Orientering kan enkelt förklaras att de består av fem grundmoment. Att ha kunskap om dessa och kunna använda dem ute i naturen är avgörande när du ska orientera.
- Förstå var på kartan du är och vart du ska
- Passa kartan
- Välj och planera din väg
- Genomför din plan och kontrollera att du är på rätt väg
- Hitta/ta kontrollen
LÄS OM DE OLIKA MOMENTEN HÄR.
Film om kartan
Film om att planera sin väg
Film om att orientera sig fram
Banan
Här ser du en orienteringsbana med start (triangel), kontroller (numrerade ringar) och mål (dubbelring). Kontrollerna ska besökas i nummerordning. Den vanligaste formen av orientering är att ta sig runt en bana likt denna.
Kartan
En karta
är en förminskad och förenklad avbildning av verkligheten. Det finns olika
typer av kartor som fyller olika syften. Orienteringskartor är specifikt
skapade för att användas inom orientering och uppfyller regler för hur kartan
ska se ut. Denna uppsättning regler kring kartans innehåll kallas kartnorm. Kartan är uppbyggd av olika
karttecken och färger som symboliserar olika föremål och ytor i terrängen.
Karttecken
Läs mer om karttecken och hitta fler karttecken under Kartteckensidan.
Kartskala
Det finns kartor i olika skalor. Skalan visar hur mycket kartan är förminskad i förhållande till verkligheten. Vid orienteringstävlingar och motionsarrangemang används ofta skala 1:10 000 och 1:7 500. En enkel tumregel är att stryka de två sista siffrorna i skalan för att få veta hur många meter en centimeter på kartan är i verkligheten. 1 cm på kartan är således 100 m i verkligheten.
Vid sprinttävlingar används skala 1:5.000 eller 1:4 000.
Historia
Från början utövades orienteringssporten på kartor i skala 1:100.000, men kartskalan har förstorats upp efter hand. Beslutet om att gå över till 1:15.000 som basskala togs 1977.
Kompassen
Tumkompass och linjalkompass
Inom orienteringsidrotten används främst två typer av kompasser och det är tumkompass och linjalkompass. De fungerar på samma sätt och det är mest en smaksak vilken man väljer. Många föredrar tumkompassen som anses lite enklare och smidigare att använda.
Under fliken kompass hittar du mer information och där kan du läsa hur du tar ut en kompassriktning.
Kontrollbeskrivning
Kontrollbeskrivningen, även kallad kontrolldefinitionen
eller -angivelsen, är till för att ge detaljerad information om banan och
kontrollerna. Varje kontroll har en unik kodsiffra som
sitter på kontrollen och står på beskrivningen. Kodsiffran bekräftar att du är
vid rätt kontroll. I beskrivningen finns även information om vilket terrängföremål kontrollen sitter vid och på vilken sida, tex stenen östra sidan.
Kontrollbeskrivningen är oftast
tryckt på kartan, men finns även på ett löst blad för den som vill ha angivelsen i en definitionshållare på armen.
Länk till en fullständig beskrivning av kontrollbeskrivningens uppbyggnad och alla tecken och symboler.
Klasser och svårighetsnivåer
På orienteringstävlingar kan du välja mellan öppna klasser och ålders- och könsindelade klasser. Öppna klasser finns i olika svårighetsnivåer och längder och du väljer själv den bana du tycker passar. Du kan anmäla dig på plats och starta när du vill. Ålders- och könsindelade klasser däremot, har sin givna längd och svårighetsnivå. De finns från 10 år upp till 95 år. Till dessa behöver du anmäla dig på förhand och du blir tilldelad en starttid.
Klassificering av svårighetsnivåer
Länk till öppna banor och exempel på svårighetsnivåer
Länk till orienteringsbanans olika svårigheter
Fyra grenar
Distanser
Det finns fem individuella distanser för
orienteringslöpning.
Sprint
Den kortaste och mest
intensiva distansen. Många kontroller, snabba beslut, små marginaler. Enkel orientering, ofta i urban miljö, som bli svår pga den höga farten. Segrartider på ca 15 minuter.
Medel
Tätt mellan kontrollerna, riktningsändringar, snabba beslut och tekniskt utmanande. Segrartider runt 30 minuter.
Lång
Präglas
av längre sträckor där vägvalen är avgörande. Eliten har långa och fysiskt krävande banor med segrartider runt 90 minuter.
Ultralång
Den
längsta och tuffaste distansen där fysik och vägval är avgörande. Segrartider
på två till tre timmar.
Natt
Den mest mytomspunna distansen. Liknar långdistansen med långa sträckor och avgörande vägval men genomförs i mörker med pannlampa. Svåraste möjliga orientering som ger en skön känsla att behärska.
Utöver de individuella distanserna finns stafetter med allt från två till 25 löpare. Vanligtvis har stafetterna dam- och herrklasser men det finns även stafetter där det ska vara mixade lag.
Allemansrätt - Orienteraren en gäst i naturen
Lär dig mer